| 1. |
- Houmann, Anna, et al.
(author)
-
Tid att gå - tre takter och en paus på gång
- 2017
-
In: Göran Folkestad: The soundtrack of your life : Festschrift till Göran Folkestad - Festschrift till Göran Folkestad. ; , s. 38-40
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 2. |
- Kuuse, Anna-Karin, 1962-
(author)
-
”Liksom ett annat uppdrag” : iscensättning av social rättvisa i musikundervisningens retorik och praktik
- 2018
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this thesis is to identify, describe, and problematize constructions of social justice in Swedish music education. The thesis has an ethnographic design, and presents four empirical studies. The studies, in the shape of four scientific articles, emblematise musical practices in community schools of music and art, as well as in elementary schools. The conceptual framework of the concept of social justice precipitates a focus on the prime object of study, El Sistema. Music education as organised by El Sistema explicitly communicates social aims, and the programme operates in both Swedish community schools of music and art, and in elementary schools. All together, the empirical data consist of marketing material (films and written documents), observational field-notes and sound recordings from one semester’s fieldwork in a children’s music educational group (ages 7-9), as well as sound-recorded focus group interviews with music teachers from both community schools of music and art and elementary schools. Article I shows how different conceptions of music, children, emotions, and social transformation are constructed to legitimate El Sistema in the Swedish community schools of music and art. Here, the objects of study are films and written texts published on El Sistema’s Swedish website. Article II elaborates how musical agency is performed by participating children in relation to conceptions of music education and social justice constructed in the educational practice. Articles III and IV elaborate teachers’ negotiations and constructions of teacher roles and the educational task in relation to conceptions of social justice. Within a comprehensive social constructionist perspective, participants’ opportunities for action and negotiation, in practice, are perceived as determined by societal, institutional and local preconditions, and by overarching and established conceptions that are typical for certain eras. With this theoretical point of departure, both local and societal conceptions of the musical subject, its objectives, means, and aims, as well as conceptions about accessibility, equality, democracy and social justice, are constantly negotiated. Thus, apparently natural and established ideas can be problematized. Based on all studies’ results, relations between established conceptions, structural preconditions, and social relations are scrutinised from the way they influence performances of the music educational practice. The final discussion encompasses consequences for teachers’ ability to reflect, as well as children’s and young peoples’ meaning making through musical actions. The thesis’ critical perspective aims at evoking new questions, and generating new knowledge concerning the preconditions and the content of institutionally financed music education.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sæther, Eva
(author)
-
Bortom metoderna
- 2018
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- De flesta musikpedagogiska forskare har på ett eller annat vis den egna musikaliska praxisen och egna musikaliska erfarenheter med sig som ursprunglig motor till valet av forskningsintressen. Trots det är det sällan vi som skrå framställer vår forskning som ”arts-based” eller ”konstnärlig”. Som norska musikpedagogen Torill Vist (2015) påpekar, är detta inte ett tecken på att musikpedagogisk forskning glömt bort musikens och estetikens kunskapsformer, utan snarare på att begrepp och kunskapssyn från andra discipliner länge dominerat. Med hjälp av begrepp som ”sensuous scholarship” (Stoller, 1997) och ”the intuitive practitioner” (Claxton, 2008) kretsar denna föreläsning kring den sinnliga forskningens verktygslåda. Vi förflyttar oss till Gambiafloden, till en intervju utförd av koraspelmannen jali Alagi Mbye. Det kan i förstone låta som en konsert, eller som om musiken utgör ett ackompanjemang till konversationen mellan traditionsbärarna. I själva verket skulle det visa sig att mina ursprungliga intervjufrågor här översatts till ostinaton, kopplade till symboliskt och historiskt laddade texter ur Mandinkatraditionen. Genom att subtilt leda samtalets vändningar genom ostinatobyten, ställer musiken de frågor jag inte förstod att ställa. Låt oss lyssna…
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Sæther, Eva
(author)
-
Spelmanslag för integration – svensk folkmusik, El Sistema och ”kulturell allemansrätt"
- 2018
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- I Malmö startade El Sistema 2013 i två skolor i Holma och Kroksbäck, områden där 33% av invånarna är födda utomlands. Initiativet var ett led i att skydda ”den kulturella allmansrätten” (Lorensson, 2013) för alla och att på längre sikt inkludera fler stadsdelar. Det skulle snart stå tydligt att de omsorgsfullt valda sex musiklärarna hade fått en balansakt att manövrera: dels är de konstnärliga målen högt ställda och dels förväntas de förbättra levnadsvillkoren för de som lever i socialt utsatta områden. Idag har verksamheten vuxit till att omfatta fyra skolor, och några av de lärare som varit med från starten har detta läsår (2017-2018) startat ett spelmanslag för att med svensk folkmusik nå den dubbla målsättningen. Under höstterminen 2017 gjorde jag ett fältarbete – som en av deltagarna i detta spelmanslag, tillsammans med barnen och lärarna. När El Sistema landar i olika utbildningstraditioner, formas det av lokala tolkningar – som till exempel El Sistemas spelmanslag i Malmöförorten Kroksbäck. I Sverige har El Sistema kommit att handla mycket om att främja integration. 2016 startades till exempel i Göteborg en El Sistema orkester för nyanlända flyktingar. Kulturskolor i 35 svenska kommuner har startat El Sistema, därmed nås ungefär 9.000 barn (El Sistema Sverige, 2017). I alla dessa kommuner bedrivs musikundervisningen utifrån den uttalade målsättningen att främja interkulturell dialog. På hemsidan står under rubriken ”plattform ” att El Sistema verkar för integration, demokrati, jämlikhet och mångfald: ”El Sistema använder det musikaliska mötet som en möjlighet för interkulturell dialog, och bjuder in barn och familjer som inte självklart är delaktiga i kulturlivet.” Syftet för det pågående fältarbetet är att bidra med ny kunskap kring ungas erfarenheter av El Sistema, med särskilt avseende på inkludering av barn i socialt utsatta områden. Fältarbetet innebär också fortsatt metodarbete i form av musikaliskt deltagande i El Sistemas spelmanslag, för att utveckla sensitiva metoder (Sæther, 2015) i utforskandet av barnens identitetsbyggande. Studien avser även att ge insikt i hur aktivt musikaliskt deltagande påverkar barns liv och identitetsbyggande. Slutligen är syftet att undersöka den svenska folkmusikens funktion i El Sistema Malmö. Den specifika forskningsfrågan för denna presentation är:Hur förhåller sig medlemmarna (barnen) i El Sistemas spelmanslag till svensk folkmusik som redskap för integration?
|
|
| 9. |
- Sæther, Eva, et al.
(author)
-
World Music School : musikundervisning i en mångkulturell skola
- 2000
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- "En beskrivning av projektet World Music School som syftade till att göra det möjligt för alla barn på grundskolans alla stadier att få möte olika kulturyttringar, vilket kan bidra till ökad omvärldsförståelse, identitet och kulturell samhörighet. Musikhögskolan i Malmö samarbetade med Kulturskolan och tio grundskolor i staden. Projektets uppläggning och genomförande presenteras, diskuteras och utvärderas i förhoppningen att andra skall bli inspirerade att göra liknande förnyelsearbete." (Ove Torstensson)
|
|
